Mon, Kyu och Dan
De flesta Karatestilar har gemensamt att det första bältet är vit och sista är svart. Där emellan finns det en mängd olika färgnyanser beroende på stil och organisation.
Bältessystemet (Kyu & Dan) skapades av Dr.Jigoro Kano (Judons grundare) där bälten påvisar vilken nivå av kunskap utövaren besitter.
Det finns två olika system: Mon (för barn) och Kyu (för vuxna). Sedan har vi även ett ranking-system för svartbälten som kallas för "Dan". Det som skiljer bältena i Mon och Kyu, är att det först nämnda är dubbel färgat och sistnämnda är enfärgad. Betydelsen kommer från att barn ej anses som fullt utvecklade (kroppsligt och mentalt) medans vuxna är det. Det går givetvis inte att jämföra ett barnensgrad med ett vuxnen. Nedan ser du en bild där Mon-graderna är till vänster och Kyu-graderna är till höger.
Svartbälten är en mästar-rank och ett bevis på att person har utvecklats från elev till lärare. Man tituleras: Sensei (som betyder lärare, ordagrant: den som har gått före). Det är även en titel som används inom olika yrkesgrupper (doktorer, lärare m.m.) i Japan. Även i Sverige använder vi oss av titeln "mästare" i våra yrkesroller (målarmästare, brandmästare, viltmästare osv.). Du börjar som lärling och efter 4 till 5 år genomför du ett "examensprov" och blir mästare i yrket.
Normalt sätt så finns det 9 olika rank av svartbälte, den 10:e är reserverad för personen som startade eller uppfann stilen. Man kan examineras till Go-dan (5:e svartbälte). Därefter är högre rank en form av hederstitel och innebär i praktiken att man kan blir tilldelad den. Dan-rankning är oftast styrd av antal år som har passerat mellan graderingarna. Dvs från 1 dan till 2 dan, tar det 2 år. Från 2 dan till 3 dan, tar det 3 år osv. Dock skiljer det sig mellan olika stilar och organisationer hur en rank ska delas ut.
För de flesta som börjar träna är målet svartbälte. Om man tränar hårt och kontinuerlig i 4 till 5 års så är det fullt möjligt att nå. Förhoppningsvis är det bara det första steget hos utövaren och man är nu redo att på allvar börja träna...
Dr.Jigaro Kano (1860-1934)
Föddes 1860 i Kobe, Japan och är Judons grundare. Han skapade ett grad och ranking-systemet (kyu/dan) för sina elever i Nihon Kōdōkan Jūdō (Judoskola). Systemet används än idag och är över 100 år gammalt.
1883 delade han upp sina elever i två olika grupper. De utan svartbälte (Mudansha) och de med svartbälte (Yudansha). Han delade ut de två första svartbälten till sina toppstudenter och året efter fick de graden Nidan. Men inte förrän år 1886-87 började man bära det svarta satinskärpet som symbol för Dan-grad inom Kōdōkan. Senare kom skärpet att ersättas av ett kraftigare bälte (obi) som vi idag använder oss av.
Nyansen vit har en särskild symbolisk innebörd i japansk kultur och har så varit i århundraden. Den japanska befolkningen har sedan urminnes tider ansett att nyansen vit reflekterar renhet och helighet. Dräkten kom att representera renhet och frånvaro av ego. Alla oavsett samhällsklass kunde träna tillsammans eftersom de alla bar samma dräkt. Det vita bältet runt midjan kom att återspegla renhet och oskuldsfullhet, vilket än idag är en symbolen för en nybörjare, som ännu inte har några kunskaper.
Man tror att Kano tog konceptet från simningen vid gymnasieskolornas sportprogram. Där hade alla avancerade simmare ett svart band runt midjan för att skilja dem ifrån nybörjaren. Kano var lärare vid skolan och en stor sport entusiast.
Enligt hans filosofiska doktriner så ansåg han att det inte fanns någon gräns för hur långt en person kunde utvecklas inom judon. Om en person hade uppnått ett stadium högre än Judan (10 dan), så överskred utövaren sådant som färg på bältet. Utövaren återgick då till det vitbältet och därigenom fullbordas cirkeln i Judo. Det bör noteras att en sådan person bör bära ett bälte dubbelt så brett som det vanliga, så att personen inte förväxlas med en nybörjare enligt Kōdōkan.
1883 delade han upp sina elever i två olika grupper. De utan svartbälte (Mudansha) och de med svartbälte (Yudansha). Han delade ut de två första svartbälten till sina toppstudenter och året efter fick de graden Nidan. Men inte förrän år 1886-87 började man bära det svarta satinskärpet som symbol för Dan-grad inom Kōdōkan. Senare kom skärpet att ersättas av ett kraftigare bälte (obi) som vi idag använder oss av.
Nyansen vit har en särskild symbolisk innebörd i japansk kultur och har så varit i århundraden. Den japanska befolkningen har sedan urminnes tider ansett att nyansen vit reflekterar renhet och helighet. Dräkten kom att representera renhet och frånvaro av ego. Alla oavsett samhällsklass kunde träna tillsammans eftersom de alla bar samma dräkt. Det vita bältet runt midjan kom att återspegla renhet och oskuldsfullhet, vilket än idag är en symbolen för en nybörjare, som ännu inte har några kunskaper.
Man tror att Kano tog konceptet från simningen vid gymnasieskolornas sportprogram. Där hade alla avancerade simmare ett svart band runt midjan för att skilja dem ifrån nybörjaren. Kano var lärare vid skolan och en stor sport entusiast.
Enligt hans filosofiska doktriner så ansåg han att det inte fanns någon gräns för hur långt en person kunde utvecklas inom judon. Om en person hade uppnått ett stadium högre än Judan (10 dan), så överskred utövaren sådant som färg på bältet. Utövaren återgick då till det vitbältet och därigenom fullbordas cirkeln i Judo. Det bör noteras att en sådan person bör bära ett bälte dubbelt så brett som det vanliga, så att personen inte förväxlas med en nybörjare enligt Kōdōkan.
Mikonosuke Kawaishi (1899-1969)
Föddes i Kyoto 1899 och dog den 30 januari 1969 i Paris. Han studerade en form av Aiki-jujutsu. I mitten av 1920-talet lämnade han Japan och turnerade runt i USA. 1928 kom han till Storbritannien och etablerat en jujutsu-klubb i Liverpool där han undervisade. Han kompletterade sin magra inkomster med professionell brottning under namnet "Matsuda" där han tog sig an både brottare och boxare vid olika tillställningar.
1931 flyttade han till London och grundade en engelsk-japanska Judo Club, han hade även undervisningar i Judo vid Oxford University. Runt denna tid fick Kawaishi 3 dan av Jigoro Kano. Det var vanligt för tiden att jujutsu instruktörer även lärde ut Judo. Det beror på att Kano rekryterade över jujutsu-utövare till Kodokan.
1936 efter att fått 4 dan flyttade Kawaishi till Paris där han undervisade i judo och jujutsu. Under 2: a världskriget återvände Kawaishi till Japan och fängslades i Manchuriet för en tid men återvände senare till Paris efter kriget för att fortsätta undervisa.
Efter andra världskriget och genom 1950-talet så ändra Judon sin bana, precis som många andra kampstilar till att bli mer sport inriktad för att öka i popularitet. Man förbjöd tekniker från Shiai och tog bort dem ur Kodokan-systemet. Kawaishi fortsatte dock att undervisa i dessa tekniker. Det ledde till flera politiska splittringar och kritiker antydde att han hade avvikit från den rätta andan inom Kodokan Judo. Hans förespråkare å andra sidan, säger att hans läror var närmare Kano-jujutsu. I själva verket var styrkan i hans Judo så kraftfull att vissa historiker hävdar att han även undervisade i självförsvars-systemet "Goshin-Jitsu".
Kawaishi såg snabbt att undervisnings metoderna som var anpassade för japanska förhållanden inte fungerade här i väst. Han utvecklade därför en intuitiv och pedagogisk stil av undervisning som var mer lämpad för oss i väst. Detta blev känt som Kawaishi-Ha (metod. En av de "stora" förändringar han krediteras för, var införandet av de färgade bälten (gult, orange, grönt, blått och lila). Det gjorde han för att stimulera sina elever till att träna mera, samt att det nu blev lättare att bedriva träning för olika klasser. Det gjorde i sin tur att intresset för Judo ökade snabbt i väst. Innan införandet av färgade bälten fanns bara vit och svart, senare kom färgen brun.
Kawaishi krediteras med att vara person som är ansvarig för spridningen av Judo i hela Frankrike och stora delar av Europa. Flertal av de böcker som han skrivit i ämnet är fortfarande populära. Hans stil (Kawaishi-ha) har även gett upphov till en metod som än idag praktiseras.
1931 flyttade han till London och grundade en engelsk-japanska Judo Club, han hade även undervisningar i Judo vid Oxford University. Runt denna tid fick Kawaishi 3 dan av Jigoro Kano. Det var vanligt för tiden att jujutsu instruktörer även lärde ut Judo. Det beror på att Kano rekryterade över jujutsu-utövare till Kodokan.
1936 efter att fått 4 dan flyttade Kawaishi till Paris där han undervisade i judo och jujutsu. Under 2: a världskriget återvände Kawaishi till Japan och fängslades i Manchuriet för en tid men återvände senare till Paris efter kriget för att fortsätta undervisa.
Efter andra världskriget och genom 1950-talet så ändra Judon sin bana, precis som många andra kampstilar till att bli mer sport inriktad för att öka i popularitet. Man förbjöd tekniker från Shiai och tog bort dem ur Kodokan-systemet. Kawaishi fortsatte dock att undervisa i dessa tekniker. Det ledde till flera politiska splittringar och kritiker antydde att han hade avvikit från den rätta andan inom Kodokan Judo. Hans förespråkare å andra sidan, säger att hans läror var närmare Kano-jujutsu. I själva verket var styrkan i hans Judo så kraftfull att vissa historiker hävdar att han även undervisade i självförsvars-systemet "Goshin-Jitsu".
Kawaishi såg snabbt att undervisnings metoderna som var anpassade för japanska förhållanden inte fungerade här i väst. Han utvecklade därför en intuitiv och pedagogisk stil av undervisning som var mer lämpad för oss i väst. Detta blev känt som Kawaishi-Ha (metod. En av de "stora" förändringar han krediteras för, var införandet av de färgade bälten (gult, orange, grönt, blått och lila). Det gjorde han för att stimulera sina elever till att träna mera, samt att det nu blev lättare att bedriva träning för olika klasser. Det gjorde i sin tur att intresset för Judo ökade snabbt i väst. Innan införandet av färgade bälten fanns bara vit och svart, senare kom färgen brun.
Kawaishi krediteras med att vara person som är ansvarig för spridningen av Judo i hela Frankrike och stora delar av Europa. Flertal av de böcker som han skrivit i ämnet är fortfarande populära. Hans stil (Kawaishi-ha) har även gett upphov till en metod som än idag praktiseras.
